And it's all right where it belongs...
Jag vill inte att det ska vara så här. Men jag vet faktiskt inte hur jag ska göra för att det inte ska vara så här.
Kanske så är det helt enkelt så att vissa av oss har lättare att falla ner i mörkret än andra. Kanske är det helt enkelt så att vissa av oss inte är menade att vara den där sortens obekymrade människor som glider genom livet utan att behöva tänka allt för mycket, utan att behöva känna hur de själva långsamt dör. Kanske, men ändå...
Vem är jag? Och vad?
Det känns som att det är en fråga som är svår att besvara rätt upp och ner. Det finns flera olika svar och kanske är alla rätt - eller alla fel. Jag vet faktiskt inte.
Dagen är inte min bästa, men det ordnar sig. Tänkte gå ut snart - gå en promenad och röka giftpinnar tills jag känner mig samlad nog igen för att gå hem. Jag måste hålla mig stående nu. Jag måste.
Det är en grym egenskap att kunna "se igenom" människor. Sen huruvida man alltid vill kunna det, eller för den delen veta, det är svårare att tycka till om.
Jag har också ställt mig en liknande fråga, om det verkligen är så att alla tänker och funderar lika mycket som en själv. Uppenbarligen finns det många som gör det, men uppbarligen finns det många som inte tänker alls...!
En skön tröst är i alla fall; Tänker man, så finns man! Och det är så sant som det bara kan bli!
Känner man dock att man ofta träder in i mörkret, då gäller det att hitta ljuset! Ungefär samma princip som gäller då man "är ute på djupt vatten". Då gäller det att antingen vara en en god simmare, bra på att dyka, eller bära flytväst! ;P
Feeling me, eyy!? ( :
Ha det fint, Keep it up!
Tror också det, vissa föds till bekymmersfria liv, andra inte. Man kan ju inte låta bli att undra varför...
Tack för svaret om slutenvården. Visst kan det föra något bra med sig, även om jag antar att det kommer bli jobbigt och motigt till en början. För att sedan bli bättre, hoppas vi.
Många kramar och ha en fin helg!
Vissa dagar är ju bara så. Jag försöker bara hålla ut vid sådana tillfällen, tänka att det snart kommer en bättre dag. För det gör det faktiskt alltid och det är det som får en att fortsätta kämpa vidare, eller hur? Kram :)
