Ungdomar och sprit
Vad beror detta på? Är det enbart socialt tryck, eller ingår alkoholen på något absurt sätt i en slags ritual för att bli självständiga?
Jag vet inte, ärligt talat. Min hypotes är att det är en mix av dessa båda anledningar, och säkert en miljard andra också. Personligen dricker jag numera bara tillsammans med vänner, men när jag var yngre kunde det hända att jag drack själv eftersom jag inte mådde bra. Där är förresten ännu en anledning - destruktiviteten. Jag skulle inte nämna den om jag inte visste att den fanns - det finns tillfällen som jag dricker på grund av den själv.
Vi testar våra gränser, men till vilket pris?
Själv dödar jag många av mina hjärnceller så fort som chansen ges, i princip, men jag uppmanar då rakt inte andra till att göra detsamma. Min åsikt är att alkohol inte bör finnas tillgänglig för ungdomar på ett lättåtkomligt sätt (och tro mig, Sverige är lättåtkomligt trots monopolet). Så mycket våld, så mycket hemska och jobbiga saker inträffar på grund av alkohol. Visst, jag är kanske inte rätt person att predika om ämnet egentligen. Men jag vet inte hur många gånger som jag har sett saker hända som aldrig skulle ha hänt om alkohol inte varit inblandat...
Jag vet inte. Jag dricker själv, och har inga planer på att sluta med det. Jag vet hur mycket jag kan dricka och fortfarande behålla kontrollen - det som gör mig upprörd är att se hur allt yngre och yngre ungdomar och till och med BARN dras in i en kultur där sprit är ett sätt att umgås... Det är fel!
Bilden kommer från en fest hemma hos A. Jag kan inte tala om hur den kvällen slutade, för jag minns ingenting från det att jag drog mina tre första shots till det att jag vaknade nästa morgon i pojkens säng (på andra sidan stan från var festen utspelade sig...).
Under kvällen konsumerade vi, 8 personer, 3 flaskor vodka, en flaska jägermeister samt ett sexpack starköl.
DET HÄR ÄR INTE RÄTT! Vi är inga fyllon eller missbrukare, och med ungdomars mått så var det inte ens en särskilt vild fest. Men herregud?!
Hej! Intressanta tankar kring alkohol. Själv var jag full första gången när jag var 19. Väldigt sent alltså men det gick det med. Jag hade en bild av att du var äldre så vad förvånad jag blev när du skrev att du bara är 16. En klok liten dam då med andra ord :) Kram!
Hej! Håller verkligen med, väldigt intressanta tankar kring alkohol, som desvärre är helt sanna. Alkohol har blivit en alltför stor del i ungdomars liv. Jag själv blev också full för första gången ganska sent, var 18 år och gick sista året på gymnasiet. Att det kom så sent beror kanske främst på att jag har epilepsi och sprit och epilepsi går inte hand i hand precis. Men jag blev tillslut full ändå och efter ett par vändor kom konsekvenserna: ett anfall. Jag började efter det testa mig fram för att hitta en mittenväg, för att se hur mycket jag kunde klara av utan att få ett anfall.
Jag har nu, tre år efter, hittat den där mittenvägen men jag kan nu tänka varför jag inte slutade dricka helt, vilket helt klart hade varit det bästa för min hälsa. Har funderat många gånger på att bli nykterist just för att det hade varit det bästa för mig. Alla som hör detta har reagerat, säger inte alla men övervägande, negativt på det för VARFÖR skulle du INTE vilja dricka, man ska ju dricka och det visar bara vilket (stort) grepp alkoholen har om inte bara ungdomar utan om alla, vare sig vi vill erkänna det eller inte..
Hoppas du har det bra! Kram
